hannsingen

Någonting som är så hilma skönt är att gråta. Bara släppa lös alla eländigheter, sorgligheter och agritioner som man har inom sig, istället för att bara hålla allt inom sig som man oftast gör. Det är tugnt att bära och gör det bara jobbigt för en själv och andra.
Fan, man behöver inte bita ihop och kämpa hela tiden, ibland får man faktiskt bryta ihop och komma igen! Vad tjänar man egentligen på att bara känna sig irriterad och svag hela tiden vilket gör att man bara klankar ner på sig själv ännu mer.

Att gråta är en otrolig befrielse, varför gör man det inte oftare? Känslan efter kan vara så otrolig skön och avslappnande, iallafall för mig. Det känns faktiskt bättre att bara skrika ut, banka kudden gul&blå, kasta boken i väggen eller drämma igen dörren. Då man känner att en del av agritionerna bara försvinner.
Det hjälper.